Problemen med accesskeys

Idén med accesskeys, eller snabbtangenter, på en webbplats är på något vis godhjärtad. Men ack så fel det ibland kan bli med gärningar som vill väl. Min rekommendation är att vara försiktig med accesskeys och helst endast använda dem om du vet exakt vilka andra program som dina besökare använder. Genom att erbjuda vanliga länkar på rätt ställen kan du komma långt.

En accesskey låter dig hoppa till en specifik del av webbsidan med hjälp av tangentbordet (ungefär som en genväg). Tanken är att låta användare som har svårt att använda en mus att snabbt komma till specifikt innehåll på sidan; vanligast är att kunna hoppa över navigeringen och komma direkt till innehållet. Om man till exempel har en skärmläsare som läser upp inehållet vill man inte höra navigeringen läsas upp varje gång; eller så kanske man vill hoppa direkt till inmatningen för ett formulär.

Ingen standard för tangentkombination

I Internet Explorer aktiverar man en access key genom att hålla nere Alt (PC) eller Ctrl (Mac) följt av den angivna snabbtangenten. På Opera använder man Shift + Esc för att växla till läget för accesskeys och i Firefox 2.0 har kombinationen nu ändrats och blivit Alt + Shift + Snabbtangent. Redan den fingerfärdighet som krävs för att aktivera en accesskey talar ju emot att människor med motoriska handikapp skulle använda dem(!)

Att själva aktiveringen av en accesskey sedan fungerar olika hjälper förstås inte. Om en länk har tilldelats en accesskey så måste man i Internet Explorer först trycka in kombinationen för denna accesskey och sedan trycka Enter för att följa länken. I Firefox och Opera följer man länken direkt och behöver inte trycka Enter.

Tangentkombinationerna krockar

Det mest omnämnda argumentet mot att använda accesskeys är att dessa tangentkombinationer som anges redan har tilldelats andra funktioner i andra program som används för att läsa innehåll på internet: till exempel JAWS och IBMs Home Page Reader. Den kanadensiska byrån WATS gjorde en studie av accesskeys sommaren 2002 då de upptäckte att i princip alla kombinationer av ALT + snabbtangent är upptagna!

Det innebär till exempel att om du talar om för besökaren att ALT + I ska ta dig till innehållet så krockar det med funktionen i HomePageReader där ALT + I startar Read Items mode. Och ALT + D krockar med Internet Explorers kommando som tar dig till adressfältet. Som användare blir jag förstås irriterad när snabbkommandon inte funkar.

Detta innebar sedermera att Kanadas regering, som tidigare implementerat access keys på sin webbplats, valde att gå ut med rekommendationen att man inte ska använda accesskeys. Se deras text om Skip Navigation links.

Ingen standard för vilka accesskeys som gör vad

Trots att det har utkristallerat sig någon form av praxis när det gäller definitionen av accesskeys (man använder ofta siffertangenter för att minimera risk för krock med andra program) så finns det ingen officiell världsstandard som säger att Alt + 1 skall leda till hemsidan. Alt + 1 krockar dessutom med snabbkommandot hos HomePageReader som startar headings mode.

Det närmaste vi kommer är kanske den specifikation för accesskeys som Storbritanniens regering publicerat och som är snarlik specifikationen hos Vägledningen 24-timmarswebben. Eftersom de stora guidelines-producenterna (jag tänker W3C och WaSP) anat sig till att accesskeys kanske inte är någon bra idé, så ger de faktiskt ingen sådan rekommendation, och de följer själva inte heller den rekommendation som sprider sig…

Någon annan som har tänkt en vända till är sajten accessify.com som låter användarna definiera sina egna accesskeys. Det ger användaren frihet och minimerar risken för krock med andra program. Men ska verkligen användaren behöva ägna sig åt det? Snacka om att frångå standarder.

Samtidigt avråder som sagt Kanadas regering från användning av accesskeys, och har gjort så i många år.

Opera har den bästa implementationen

Om jag ska utnämna en banbrytare som har gjort det bäst möjliga av accesskeys så får det bli Opera. Webbläsaren Opera har en så kallad ”toggle” för att aktivera accesskeys. Det innebär att man först trycker Shift + Esc. Då befinner man sig i läge för accesskeys och kan använda dem utan att de krockar med andra program. Vill man komma ur det läget så trycker man Shift + Esc igen.

Det funkar alltså som Caps Lock-tangenten: tryck en gång så får du stora bokstäver, tryck en gång till så får du små bokstäver. Opera lägger också mycket möda på att förklara hur man kan använda webben utan mus.

När är det ok att använda Access keys?

Jag har använt accesskeys vid utvecklingen av ett gränssnitt för kundtjänst hos SL. Tjänsten används av kundservicepersonal för att söka uppgifter i tidtabeller. För att kunna söka snabbt erbjöd vi snabbtangenter för de flesta aktiviteter som går att utföra; men kompletterade också med snabbkommandon som aktiverades av JavaScript. JavaScript ger en större frihet, funkar snabbare och är inte beroende av specifika tangentkombinationer.

I det aktuella fallet visste jag exakt vilka personer som skulle använda tjänsten; det var ett begränsat antal människor; vi kunde testa på deras datorer att det fungerade och alla hade tidigare jobbat med snabbkommandon. Om du har denna kontroll, kör hårt – annars inte!

Min övertygelse är att du genom att tidigt erbjuda de viktigaste länkarna underlättar för alla besökare, utan att behöva använda accesskeys. Se hur fint Roger Johansson gör det på 456bereastreet. Två diskreta länkar högst upp, men ack så viktiga.

Webbläsarna måste förbättras

Till syvende och sist handlar det om att webbproducenter inte ska bygga in för mycket egensinnig funktionalitet när det gäller att ta sig runt på en webbplats, som kräver åverkan på gränssnitt utanför webbplatsen (exempelvis tangentbordet). Ur mitt perspektiv så är det webbläsaren som ska ge användaren kontroll över webbplatsen. Först då blir det naturlig del av arbetsgången för en normalanvändare.

Slåss för bättre webbläsare och kräv att de ger bättre stöd för muslös navigering. Så kommer vi vidare.

Om du vill läsa fler synpunkter kring accesskeys kan du bland annat ta en titt på Dave Shea’s inlägg: I Do Not Use Accesskeys. Dave fick en hel del kommentarer 🙂

Per Axbom

Per Axbom

@axbom

Per Axbom är kommunikationsvetaren som föddes i Liberia. I 20 år har han utbildat den digitala yrkeskåren och hjälpt organisationer med digital användbarhet och tillgänglighet. Per gör teknik trygg och omtänksam genom design, coaching och utbildning. Du kan höra hans röst på UX Podcast.

Digital omtanke bokomslag Pers nya handbok om etik i teknikbranschen, Digital omtanke, finns att köpa hos Bokus. Den engelska upplagan finns även i Kindle-format hos Amazon.

Anlita Per för föreläsning, workshop eller coachning.

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments