Apatiska medarbetare vid datorstart
Jag läste i veckan* om hur ett stort svenskt företag i elbranschen hade optimerat uppstarten av alla sina datorer, så att de anställda inte behövde vänta lika länge på att kunna “börja jobba”. Men har mänskligheten verkligen abdikerat så inför tekniken?
Exemplet i artikeln hänvisade till att om det tar 15 minuter för 50 medarbetare att starta datorn så motsvarar det “drygt tre arbetsdagar som går åt till ingenting varje morgon.”
Snacka om att ha förtroende för sina medarbetare. Tid som går åt till ingenting.
Är människor bara en förlängning av datorerna?
Många räkneexempel inom verksamhetsutveckling hänvisar till den här modellen: effektivisering av arbetstid. Men ingen ställer sig frågande till varför vanliga människor är handlingsförlamade när datorn inte står redo att suga upp all uppmärksamhet. Varför accepterar företag att anställda är datorberoende och ser man inte faran i att medarbetarna blir idélösa, tomma skal utan intryck eller hjärngymnastik i sitt arbete?
Vad hände med kreativa övningar?
Den bästa kursen man kan skicka sina anställda på torde vara den som handlar om hur man använder penna och papper för att strukturera sina tankar. Eller har vi indirekt lagt över våra egna minnen i datormaskinerna så att vi inte ens vet vad vi kan ägna vår tankeverksamhet åt när strömmen sviker, datorn startar om eller ett program installeras?
Ett led i att kuva medarbetare
Tänker man en vända till så står det dock ganska klart att detta hänger väl ihop med många företags, ibland omedvetna, strävan att kuva sina medarbetare och deras kommunikation med omvärlden.
Sitter de anställda vid datorn kan man kontrollera, övervaka och i bästa fall styra deras kommunikation. Man kan spärra sajter och IM-applikationer så att ingen “otillbörlig” och tidsslukande kommunikation sker. Om de anställda inte kommer åt datorn kan ju någon i värsta fall börja reflektera över sina arbetsuppgifter, och kanske till och med konversera för att få nya intryck och infallsvinklar!
Nej, det blir liksom bara mörkt…
Jag erkänner
Jovisst är det i vissa lägen viktigt att datorn kan starta upp snabbt, och att svarstider inte är för långa. Men jag ville ta tillfället i akt att varna lite för det intelligensbefriande datorberoende som många tar för givet. Jag må själv vara datorkuvad men whiteboards är roligare och jag påbörjar alltid planeringen av mina föreläsningar i en mindmap på papper. En sådan kreativ övning är nästintill omöjlig på en dator, och tyvärr ett utdöende fenomen.
*Artikeln jag läste var i en annonsbilaga från Cygate i SvD. Tyvärr finns ingen online-version att länka till.
Relaterade artiklar:
Kommentera