I Stockholm grundar sig ersättningen till vårdcentralerna till 60 procent på hur många patienter som är listade vid respektive vårdcentral, samt till 40 procent på hur många besök som faktiskt blivit gjorda. Sedan 2017 finns också en ersättningsmodell som innebär att man får mer ersättning för vård som kräver mer resurser, som exempelvis vissa kroniska sjukdomar. Att ha många listade patienter är i stort väldigt lönsamt, och blir man av med listade patienter kan det få stora konsekvenser för en vårdcentral.

Kritiken handlar om att många patienter säger sig ha listat sig på Krys vårdcentraler av misstag. En del människor, oklart hur många, har inte förstått att begreppet ”lista sig” innebär att man listar sig som patient på ett sätt som man bara får göra en gång. En patient i Stockholm får bara ha ett vårdval. Därför har flertalet patienter klagat och valt att gå tillbaka och lista sig hos sin tidigare vårdcentral.

Exakt hur omfattande problemet är och hur flödet faktiskt ser ut har dock inte framgått. Jag tänkte att jag kan bidra med lite kunskap om det senare. I filmen nedan har jag spelat in flödet som det ser ut i Krys app.

Observera att det jag primärt vill visa här är hur informationen om listning ser ut i flödet. Man kan sannolikt starta flödet för omlistning på flera olika sätt, och enligt rapporter dyker erbjudandet om listning alltså upp även när man bokar digitalt möte med en läkare eller ska förnya recept.

Förutom att media gör stora antaganden baserat på otillräcklig information (hur många är egentligen drabbade av missförståndet?) så tycker jag det är synd att så få visar läsarna det exakta flödet som är i fokus, när det är så lätt att göra det.

Jag tycker också att Krys svar lämnar en hel del att önska. Så här kunde Kry ha svarat på kritiken:

“Vi värnar om att människor ska må bra. Om det är så att människor blir förvirrade av hur vi skriver eller visar information, och det visar sig att det inte är med avsikt som de listar sig på vår vårdcentral, så behöver vi förstås ändra eller komplettera hur vi presenterar den informationen.”

Deras svar är i stället olika varianter av: “Vi följer lagen.”

Det är alltid värt att påminna om är att etik och lag förstås inte är samma sak. Även det som är lagligt kan ha negativ påverkan på människor.

Det jag som medborgare och humanist efterfrågar är ett tydligare fokus på människans autonomi, välmående och förmåga till välinformerade beslut. Dit når vi genom relevant och begriplig information, såväl från media som från företag. När dessa parter misslyckas med att stärka medborgarnas förmåga till informerat samtycke så måste förstås ändringar i offentliga regelverk, och lagstiftning, träda in.

Det är alldeles för lätt att glömma att människor som använder dessa appar ofta befinner sig i ett sjukdomstillstånd (det är till och med hela poängen), att apparna är till för ALLA medborgare, och att vi därför bör ställa höga krav på deras förmåga att ta hänsyn till variationer i kognitiv förmåga vid användning.

Vi vet fortfarande inte hur stort problemet är. Vi kan absolut göra antaganden baserat på stora tillströmningar av listade patienter. Men vi vet inte. Det är för mig det mest frustrerande i den här historien.

Debatten om primärvårdens ersättningssystem är förstås alltid värd att följa.