axbom.blog om coaching, design och etik

Dags att återuppfinna visitkortet

photo
Unconference-schemat på Sweden Social Web Camp. Alla deltagare kunde själva skriva upp ett ämne som de ville diskutera / prata om. Jag valde att prata om något så konkret som visitkort.

Jag funderade länge på hur osexigt det kan uppfattas att prata om visitkort inför Sveriges främsta tänkare inom it-frågor och sociala medier; men ett 20-tal personer lockades ändå av tanken på att återuppfinna visitkortet. Jättekul! Kanske förmodade några att jag skulle ta upp fenomen som Bump, Poken eller QR-koder, men tvärtom: jag är övertygad om att visitkort i pappersform har en fortsatt viktig roll, men vi måste förstå deras potential och utnyttja den bättre.

Jag sitter nu på bussen på väg från Tjärö tillbaka till Stockholm och återger här de poänger jag gjorde under min session på Sweden Social Web Camp. Busschauffören var för övrigt märkbart imponerad över att det sitter iPhone-laddare i nästan samtliga eluttag i bussen.

Sedan i måndags driver jag företaget Axbom Innovation AB. När jag skulle starta upp fick jag många kommentarer i stil med: ”Du behöver väl inga visitkort, du som är så digital” och min spontana tanke var nog faktiskt: näe kanske inte.

Men så insåg jag att visitkortet i sig har en inneboende styrka i och med de sammanhang som de används i: möten mellan människor. I sin egenskap som säljstöd måste dock visitkorten erbjuda mer än bara kontaktuppgifter. Motståndet till att hitta någons kontaktuppgifter på andra sätt närmar sig nämligen noll. Alltså: det går fortare att hitta kontaktuppgifterna i digitala medier än att leta efter visitkortet.

Mer än kontaktuppgifter

Visitkort har egentligen, sedan de först började komma, handlat om en hel del mycket mer än att ”bara” förmedla kontaktuppgifter.

Först med visitkort var kineserna redan på 1400-talet, som fortfarande idag – liksom många kulturer – har väldigt strikta regler kring visitkortens roll vid möten. Visitkorten, vars första funktion var att användas vid personliga visiter och ansågs vara en högt aktad gåva (en förlängning av dig själv som person) har alltså fortfarande liknande värden. Till exempel:

  • Du bör lämna över ditt eget visitkort innan du ber om den andra personens visitkort.
  • Du ska överlämna visitkortet med bägge händerna för att signalera dess värde (det är en del av dig själv du ger bort) och ta emot på samma sätt.
  • Visitkoret ska helst ha guldskrift.
  • Liksom i Japan kan det passa att arrangera visitkorten framför sig i samma ordning som människorna mitt emot dig sitter.
  • När man lämnar över sina egna kort ska man lämna över dem i hierarkisk ordning. Man ska inte lägga undan visitkortet direkt utan gärna kommentera det, nicka gillande och kanske dubbelkolla adressen eller så.
  • I Korea däremot så bör man lägga undan visitkortet omgående.

Det är lätt när man själv inte tar visitkort på så stort allvar att skratta åt det här beteendet, men faktum kvarstår att det är ett beteende som med all önskvärd tydlighet demonstrerar att visitkortet har en stark ställning i många delar av världen, och det gäller alltså inte bara Asien. Och istället för att skratta åt beteenden så kan vi förstå dem och använda oss av dem till vår fördel.

I Europa var sedermera Frankrike först ut, där visitkort började användas av kungligheter och adeln på 1600-talet.

Bilden visar exempel på ett calling card i det viktorianska England. Hälsning och namn finns dolda under dekorationerna. Klicka på bilden för fler bilder.

Från calling/visiting cards till trade cards till business cards

Visitkort var alltså i början just det: visitkort. Kort som man hade med när man gick på visit hos någon. På svenska har vi låtit bli att förnya begreppet men på engelska hette de på den tiden alltså visiting card, eller calling card, och kortet var i all mening knuten till dig som person och inte direkt till ett yrke eller företag. De hade ofta avancerade dekorationer och mönster som signalerade status.

Här är några regler från visitkortens storhetstid i Europa under 16-1700-tal.

  • När du anländer till ett hem så överlämnar du ditt visitkort till husets betjänt på ett runt silverfat som alltid står i hallen. Om betjänten tar emot så bär han alltid fatet i vänster hand.
  • När sedan värdinnan accepterar kortet så är du välkommen som gäst. Men det kan alltså hända att du inte får ditt visikort accepterat och då får du tolka det som att du är ovälkommen.
  • Unga damer får ha visitkort först efter ett år i societén.
  • Damer får också ha en speciell hållare för sina visitkort medan män inte alls får det utan måste förvara dem i lämplig ficka.
  • Framför allt i Europa så kan gentlemän vika ner övre högra hörnet på sina visitkort för att indikera att de levererat det själva, en betjänt får alltså inte lämna över sin herres vikta visitkort. Amerikaner däremot vek aldrig sina kort.
  • Om du viker det på mitten indikerar du att du kommer med familjemedlemmar.
  • Och även om det kan verka frestande, så får du under inga omständigheter titta igenom korten på husets silverfat.
Klassisk trade card från 1895

Det var i London i början av 1700-talet som så kallade trade cards började få spridning och de hade ett tydligare affärsfokus. Det blev nu billigare att trycka kort och i avsaknad av tidningar och gatunummer så blev trade cards ganska snabbt den populäraste formen av reklam för ett företag. De innehåll då ofta en karta som gjorde att den som fick visitkortet lätt kunde hitta till företaget/affären.

Homogent, förutsägbart och outnyttjad potential

När visitkortet sedan transformerade till det visitkort vi känner igen idag  och samtidigt utmanövrerade calling cards (eller visiting cards), så har ju kartan också utmanövrerats av gatuadressen och innehållet på korten blivit väldigt homogent. Man vet idag vad man ska förvänta sig att hitta på ett visitkort.

Så de senaste decennierna har visitkort handlat mer om färg och form, eftersom valmöjligheterna fullkomligen har exploderat vad gäller format, typsnitt, papperstyp osv. Man försöker göra det snyggaste visitkortet i hopp om att det bidrar till att folk får ett större intresse för att faktiskt behålla visitkortet.

Visitkort har också blivit något av ett nödvändigt ont. Vi trycker upp dem och delar ut dem men utan en egentlig förväntan om att visitkortet i sig ska göra någon reell nytta.

Idag har vi mobiltelefoner och de vanligaste sätten att utbyta kontaktinformation är helt enkelt att ringa till varandra, sms:a eller mejla. Visitkorten enkom som förmedlare av kontaktinformation är ganska verklningslösa – samtidigt som de oftast används i ett socialt sammanhang som gör att de egentligen har potential att påverka.

Man överlämnar visitkortet fysiskt i en mötessituation där man förhoppningsvis har skapat mer intresse för sitt företag eller person. Sedan slinker visitkortet snabbt ner i en ficka och glöms bort, och behöver man kontaktinformation så letar man bara upp det senaste mejlet man fick av någon eller söker på Eniro. Den som överlämnar visitkortet förlorar helt övertaget i den situationen.

Återuppfinn gåvan i visitkortet och skapa mervärde för alla parter!

Historiskt har ju alltså visitkortet i sig självt varit gåvan, men det i sig räcker inte längre. Därför måste gåvan vara något annat.

Varje gång jag lämnar över mitt visitkort nu så säger jag de här orden: ”Gå in på bonus-länken så får du en gratis gåva av mig”. Mina visitkort innehåller alltså, förutom all den sedvanliga informationen, en kort-url som leder till en sida där jag ger bort en gåva. I mitt fall är det en sida där man kan få ett kapitel av min bok om webbstrategi som jag arbetar på. Man matar in då in namn och e-postadress och jag skickar ett personligt meddelande med bifogad PDF-fil.

I en situation där jag alltså just presenterat mig själv och förhoppningsvis skapat någon form av intresse så avslutar jag med att erbjuda en gåva. Länken på visitkortet går direkt till en unik detaljsida och inte till en startsida där man själv måste leta sig fram till innehållet.

Exenpel på mitt visitkort. Jag har med flit dolt kort-urlen. Den ska ju i första hand förmedlas av mig på de fysiska visitkorten 😉

Mitt enkla tillägg till visitkortet erbjuder framför allt två viktiga saker (förutom ett incitament att faktiskt behålla visitkortet):

  1. Mätbarhet. Den adress som står på visitkorten står bara där och ingen annan stans. Jag kan alltså mäta hur många gånger adressen används och ta ut siffror på hur många gånger adressen används i relation till vad det kostar att trycka upp visitkorten.
  2. Kundrelationshantering. En person som följer länken får en gåva av mig mot att de uppger sin mejladress. I bästa fall väljer man samtidigt att prenumerera på mitt nyhetsbrev. Jag bygger upp en databas med kunduppgifter och bibehåller samtidigt en relation över en längre tid, utan att det kräver mer arbete av mig än jag redan utför (utskicket av nyhetsbrevet).

Mitt budskap är att visitkortet behöver förändras. Jag tror min lösning är ett av många svar på hur man med digitala tillägg kan skapa ett mervärde för både dig och den som tar emot ditt visitkort. Jag är öppen för fler kommentarer och idéer kring hur vi kan få våra visitkort att bidra bättre till deras egentliga syfte: affärsnytta.

I diskussionen på min session så pratade vi bland annat om att det skulle vara värdefullt att ha foton på visitkorten (något som faktiskt var vanligt på dåtidens trade cards), vi fick exempel på visitkort i form av en trisslott där man skapar fram ett lunchmöte (gåvan kan ju ta sig många former) och de flesta ansåg att telefonnummer och e-postadress fortfarande måste stå, men faxnummer är nog hög tid att skrota.

Det påpekades också att titlar är viktigt i många kulturer, bland annat för att man vill vara säker på att den man har att göra med är någon som kan ta beslut. Fyll gärna på med egna funderingar och om jag missat något som det talades om…

———

Digitalisera pappersvisitkorten!

Jag passar också på att tipsa om en fantastisk iphone-app som jag använder för att digitalisera min redan befintliga samling pappersvykort pappersvisitkort. Programmet tolkar automatiskt alla tecken via OCR-teknik och lägger in dem i rätt fält (telefonnumer, titel, webbadress, med mera) på ett nästan magiskt sätt. Det är i särklass det bäste programmet för ändamålet som jag provat.

Annat värdefullt från #sswc Sweden Social Web Camp:

Per Axbom

Per Axbom

@axbom

Per Axbom är kommunikationsvetaren som föddes i Liberia. I 20 år har han utbildat den digitala yrkeskåren och hjälpt organisationer med digital användbarhet och tillgänglighet. Hans jobb är att lyssna på människor och säkerställa att tekniken inte blir en kontrollerande, begränsande faktor utan i stället ett hållbart, omtänksamt stöd. Du kan höra hans röst på UX Podcast.

Digital omtanke bokomslag Pers nya handbok om etik i teknikbranschen, Digital omtanke, finns att köpa hos Bokus. Den engelska upplagan finns även i Kindle-format hos Amazon.

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  Prenumerera  
newest oldest most voted
Meddela om
Stefan Pettersson
Guest

korr: pappersvykort –> pappersvisitkort

James Royal+Lawson
Guest

Jag gillar din ”bonus” länk på kortet. Jag ska tänka på den nästa gång jag beställer nya kort.
Själv har jag precis beställt nya med en QR-kod på en sida (och ”text” kontakt detaljer på den andra).
QR-koden länkas till min pingtags.com sida – och den sidan byggs automatiskt från min linkedin profil.
Du kan ser och prova min QR-kod här: http://twitpic.com/2c2v2b

Annika Lindstedt
Guest

Var med på din session på SSWC och tycker det var intressant att diskutera något så odigitalt som pappersvisitkort, bra intiativ!
Tyckte det var intressant att så många faktiskt är positiva till foton på visitkort av praktiska skäl, men ändå är det inte helt okej att ha det här i Sverige?
Tror mina nästa personliga visitkort blir med en bild faktiskt 🙂

Dan
Guest

Tjena Pelle, Ligger väldigt nära våra gamla byråvisitkort vi gjorde för ett gäng år sen. Vi tryckte upp ett ”biljetthäfte”med visitkort (med snygg finish). Där varje visitkort som ”revs” av hade variabeldata en visitkortsunik webbadress/kod. På den andra delen av biljetthäftet skrev vi upp vem vi gett kortet till samt mail. När besökaren sen loggade in på sajten visste vi redan vem som gick in och kunde logga dem i vårt sales tool samt bearbeta dom över tid. Vi använde även variabeldata på den unika ”showroomsidan” så att den kändes personunik. ”Välkommen Dan till vårt showroom”. (innebar även att vi… Read more »

Johan Nilsson
Guest

Jag har ganska precis låtit trycka upp 50 visitkort från någon gratistjänst (betalade 70 kr porto). Jag gillar tanken med visitkort, men än så länge har jag inte haft tillfälle att dela ut så många. Jag har ett ”vanligt” visitkort; namn, epost, telefonnummer och hemsida. Tråkigt kanske, men det är gjort nu, i alla fall. 🙂
Din idé om en bonuslänk är mycket intressant. Ska testa nästa gång det blir dags för att beställa visitkort.

Marcus Andersson
Guest

QR-codes + microformats skulle kunna ge visitkorten en ny storhetstid. Tyvärr verkar inte vare sig iPhone eller Android hantera nedladdade vCards något vidare. Skrev om mina nya QR-visitkort för ett tag sedan: http://mediascreen.se/2010/04/nya-visitkort-2d-codes-och-vcards/
Än så länge är det mycket få som verkligen använt QR-koden – men den är ganska snygg och alla undrar vad det är.

trackback

[…] – Dags att återuppfinna visitkortet16 August 2010 – Intressant historia kring varför visitkort kallas för […]

trackback

[…] har då egentligen visitkortet något värde idag? Detta frågar sig Per Axbom i en intressant bloggpost, där han diskuterar just värdet i själva kortet och drar paralleller till kulturella traditioner […]

Marcus Andersson
Guest

Givet att en 2d-kodläsare med stöd för de två standarderna Datamatrix och QR-codes skulle vara förinstallerad på Android och iPhone (som det var på min gamla Nokia N95) så skulle det funka utmärkt. Användarvänligheten på att faktiskt scanna koden är inte problemet – däremot är det krångligt att ladda ner en app när man väl förstått vad koden är till för. För att scanna koden på mitt visitkort: – Startar jag skanningsappen – Riktar telefonen mot koden – Får direkt frågan om jag vill gå till webbplatsen – På webbplatsen (som är mobilanpassad och laddar snabbt) klickar jag på ”ladda… Read more »

James Royal-Lawson
Guest

Ha. Presentation är ju 2 år gammalt…
Men, jag håller inte med att QR-Koder är en övergångsteknik. Streckkoder kommer att vara med oss ett bra tag till och QR-Koder erbjuder så mycket mer för ”vanliga” folk.
Jag tror också att hur man upplever QR-Koder blir helt annorlunda för Android användare jämtför med iPhone folk.
QR-Koder är ett vanligt sätt att installera en app från en webbplats (hellre en att söka genom Android Market), och ”Barcode Reader” är standard på en hel del Android telephoner som jag förstår.

James Royal-Lawson
Guest

ah yes, RFID. Många intressanta möjligheter med de… men, tyvärr kan man inte ladda ner en RFID läsare app. Den måste finnas i mobilen. Och vi är långt ifrån den världen.
Och – är inte allting bara övergångsteknik? Vi hinner inte med nånting innan den blir gammalt och den nya nånting är har. iPhone 3GS? den senaste Facebook privacy inställningar? You name it.
Det är en hel del man kan undersöka, testa och lära. UX, Human-computer interaction, beteende, och massa andra saker som kan är inte helt säkert vad de heter på svenska!

James Royal-Lawson
Guest

”Data Matrix” koder (som finns på fakturor) är an annan typ av 2d kod (som QR Koder) – ”same same but different”.
Använderbarhet definitiv kan förbättras med QR-koder (och visitkort!). Kanske man bör trycka en URL direkt under koden, så man kan skriva ner någonting för att komma ihåg den. Grejen är att en QR-Kod behover inte bara vara en URL – den kan innehålla som mest 4464 alfanumeriska tecken!
Men, men. We could talk all night, men som du säger Per ”To be continued…”

Marcus Andersson
Guest

@James: Körde just med adressen precis under QR-koden på mitt visitkort (men det beror på att jag gjorde en speciell mobilsida – hade jag kodat in min vanliga sida så hade den ju redan stått på visitkortet). @axbom: Om du skannar en faktura så tror jag inte det händer så mycket. Jag skulle gissa att 2d-koden helt enkelt innehåller fakturanumret och det kommer att behandlas som vanlig text av läsaren. Det är ju inget magiskt med koderna – de innehåller helt enkelt text. Läsarna kan sedan välja att hantera texten på olika sätt beroende på om den går att känna… Read more »

Fanny Norlin
Guest

Hej hej! Jag har gjort ett projekt på skolan där jag har gjort mitt egna visitkort, så därför har det här varit jätte nyttig läsning så jag bockar och bugar! Du får jätte gärna spana in mina visitkort och säga vad du tycker! Kan ju inte lägga in bilder här men gå in på bloggen så ser du dem.
/ Fanny Norlin – Förpackningsdesigner

@collentine
Guest

Tack för historie-lektionen:) Gillar din idé med bonus-länken.
Har också försökt komma på hur ett visitkort ska göras effektivare och mer minnesvärt. Banorna som jag varit inne på mest är att förändra formen av kortet. Har funderat på att skapa ett runt visitkort som går att vika platt för att kunna förvaras smidigt.

Danne
Guest

Det ultimata visitkortet:

Visitkort
Guest
Visitkort

Danne! Skönt klipp!!!

Designade visitkort
Guest
Designade visitkort

@collentine!
Här finns lite inspiration om du vill göra lite annorlunda design på visitkortet: http://www.visitkort.biz/visitkort_design.htm
/eva

Björn Lilja
Guest

Per har ju redan läst detta, men apropå lite mer kreativa visitkort så måste jag tipsa om hur vi tog fram våra 🙂
http://openworks.se/visitkort-for-kundo/

trackback

[…] reflektion efter att ha kört en föreläsning 2010, lite interaktiva tips-och-tricks kring kreativa möten 2011 och en diskussion 2012: det bästa du […]

Per Axbom (@axbom)
Guest

[SE] Roar mig med att läsa kommentarsdiskussion från 2010 mellan mig, @beantin och @mediascreen om QR-koder http://t.co/jNNsjUXiZX