Grafisk designer vs användbarhetsdesigner

Sedan webbens begynnelse har vi fastnat i en klassisk styrkekamp: den mellan grafiska designers och användbarhetsdesigners. Emedan en grafisk designer ofta tar åt sig personligen av den kritik som en användbarhetsdesigner gärna utfärdar så finns det trots allt inget som pekar på att snygg design och hög användbarhet på något sätt är motpoler. Problemet är snarare att man lyssnar för lite på varandra och kommer in olika (läs:fel) i webbens livscykel.

Snygg och smart

Jag gillar när en sajt är snygg och designad. Att människor mår bra av snygga saker vittnar vår omvärld om hela tiden: se hur exempelvis mobiltelefonens utseende ofta ger högre statuspoäng än dess funktionalitet. På några sekunder kan man visa upp sin nalle och visa att man är en kille med stil.

Jag gillar också när en sajt har “tänkt”. Med det menar jag att sajten har tänkt på vad jag behöver, hur jag uttrycker mig och inte gör utsvävningar i vare sig design eller innehåll: det jag behöver finns, lättfattligt, och så är det bra med det. När jag wappar fram tunnelbanetider åt mina vänner uppskattar de mer än min telefons design.

Tänk sekunder eller minuter

För många företag är det viktigt att ha en snygg sajt. Det finns många besökare som bara är inne en eller ett par gånger, kanske till och med av misstag, men då vill man ändå att varumärket och intrycket skall hinna bli positivt utifrån de sekunders uppmärksamhet man får.

För de besökare som ägnar mer än ett par sekunder åt sajten ställs förstås lite högre krav: det är nu det blir viktigt att man anpassat innehåll, funktionalitet och grafiska element så att de befinner sig på en angenäm nivå för majoriteten av besökare. Det är nu det är alltför lätt att missa målet.

Den snabba webben, en nackdel

Webben är ett snabbt medium och ett lekfullt medium. Färger, extra sidor, grafiska designelement, animationer och interaktivitet kostar lite, om något. Givetvis är det lockande att fylla på till bredden med klatschiga färger, rundade hörn och webbenkäter; därför att det går och går lekande lätt.

Det är också roligare att lägga tid på att experimentera och testa saker; mindre roligt att gå runt och fråga vad man behöver och ta reda på hur man kan stödja människors arbetssätt. Jag vill få det sagt: att påtvinga diskussionsforum är inte det sätt som intressegrupper startar på. De startar, hör och häpna, med ett gemensamt intresse.

Att börja med en tom sida

Visst vore det härligt om varje webbsajt kunde starta som ett blankt papper. Vi präntar dit en e-postadress och ett telefonnummer så att människor kan höra av sig och säga vad de vill ha. Allt eftersom önskemålen kommer in lägger vi till innehåll. Vi skapar en användarcentrerad webb där allt innehåll är sådant som är efterfrågat.

När innehållsmängden växer får vi börja strukturera om och rensa; vi tar givetvis hjälp av användarna med detta; och vi tar givetvis hjälp av en duktig designer för att det ska se snyggt ut!

Nja, det här med blankt papper kanske haltar lite, men jag tror du förstår vad jag menar.

Design från start strular till det

Idag börjar de flesta webbsidor med en färdig design från en designbyrå. De utgår från grafiska profiler och tankesmedjor där man kläckt ord och begrepp som ska spegla någon sorts image: vi ska kännas “pålitliga”, “framgångsrika” och “innovativa”. Ja, jösses.

Användbarhetsdesigners roll blir sedan att “hacka ner” på den snygga designen (som den ju ofta är), därför att den inte utgår från användarna utan från företagets idé om hur man rent visuellt vill framställas. Inte konstigt att vi råkar i luven på varandra.

Tänk, kära vänner, om vi kunde jobba tillsammans från start.

Per Axbom, användbarhetsdesigner på Lumano