Koll på tillgänglighet: 9. Läsvänlig för skärmläsare (och människor)

Koll på tillgänglighet: 9. Läsvänlig för skärmläsare (och människor)
OBS! Nu är allt innehåll i artikelserien Koll på tillgänglighet uppdaterat och samlat i en gratis publikation på digitill.se.

En dator som läser svenska texter på amerikanska, eller tvärtom, kan göra ont i öronen. En dator som läser KBM (Krisberedskapsmyndigheten) som “kubikmeter”, eller datorföretaget HP som “horsepower” skapar förvirring. Ovanliga förkortningar utan förklaringar är irriterande. Hur mycket informationsbrus skapar din sida?

I serien om tillgänglighet har jag nått avsnittet om att en sida ska vara “Möjlig att förstå” och första riktlinjen handlar om hur vi primärt hjälper skärmläsare och stödteknik (men också förstås människor) att förstå innehållet.

Nivå A

  • Språket är definierat för hela sidan.

Japp, svårare än så är inte denna lägsta nivå! Men löjligt många missar det.

Nivå AA

  • Enskilda stycken och ord på ett annat språk, än det som definierats för hela sidan, är definierade som varandes på det språket.

Det låter så enkelt men bara någon promille av våra webbplatser fixar det. För ett vanligt stycke kan det alltså i koden till exempel skrivas så här: <p lang=”en”>Content in English</p>. Då blir texten uppläst med rätt uttal.

Gör detta enkla så fixar du nivå AA i denna rekommendation, vilket de flesta sajter faktiskt i något bortglömt dokument eftersträvar.

Nivå AAA

Nu kanske det börjar kännas lite krångligare. Men häng på, för några är görbara för det flesta, och det är något jag verkligen försöker propsa på: bara för att du inte klarar alla på nivå AAA, betyder ju inte att du ska ignorera de du faktiskt klarar av att tillgodose!

  • Ovanliga ord och fraser ska kompletteras med en definitionslista som förklarar begreppet, det ger förbättringar både för sökmotoroptimering och för människor med svenska som andraspråk samt med kognitiva funktionsnedsättningar.
  • Förkortningar ska förklaras. Det finns HTML-attribut som hjälper med detta för skärmläsare, men de bör även skrivas ut i klartext, så att alla kan ta del av förkortningens betydelse. Gör som papperstidningarna, första gången förkortningen används så skriver du ut hela förklaringen.
  • En version av texten som inte kräver en läskunskapsnivå högre än mellanstadiet kompletterar den vanliga texten, såvida inte ursprungstexten själv uppfyller detta. » Fördjupningsinfo om läsnivå
  • Uttal av ord är specificerat när betydelsen kan bli tvetydig. Det kan göras på flera sätt: Länka till fonetiskt uttal, skriv detsamma i parentes, eller länka till en ljudfil.

Fördelarna

En del människor har svårigheter med att tolka skriftliga texter men har inga problem att förstå komplexa dokument när de läses högt, eller när nyckelpunkter illustreras med bilder eller tolkas med teckenspråk. För en del personer är förståelsen avhängigt om det finns tillgång till specifika definitioner av specialiserade begrepp och förkortningar.

Avsaknad av språkinformation och uttalsinformation, och även textens läsriktning när det är relevant, kan orsaka enorma barriärer för många människor. Behöver jag nämna att något så enkelt som stavfel kan ställa till med en hel del förvirring också?

Och som du märker, om du inte klarar nivå AA av denna riktlinje, då anstränger du dig knappt.

» Fler tips från W3C för att göra text lättläst och lättförståelig.

Digital tillgänglighet
Introduktion till WCAG och tillgänglighet på webben, av Per Axbom.

Kommentera