Vad är UX?

axbom-ux-featured

UX är självklart en förkortning av användarupplevelse (User eXperience) – men har genom åren kommit att inbegripa långt mycket mer. Jag vill nog påstå att användarupplevelse är det passiva sättet att förklara vad UX innebär. Faktum är att den växande användningen och populariseringen av termen UX betyder att begreppet nu har blivit olika saker för olika människor. För att UX ska kunna användas inom ramen för näringsliv, utbildning och rekrytering måste vi som säger oss tillhöra professionen dock enas om en gemensam grund.

Det här är mitt försök att bidra till denna grund och hjälpa fler människor att förstå vad begreppet UX handlar om.

UX existerar eftersom det fyller ett gap. Utan UX skulle det vara mindre fokus på att förstå användarna av system och produkter. I utvecklingen av en produkt eller tjänst överbryggar UX klyftan mellan att bara göra antaganden om vilka egenskaper användarna vill ha och verkligen förstå hur produkten passar in i användarnas vardag. När jag säger vardag betyder det att titta på beteenden, känslor och aktiviteter utöver organisationens verksamhet.

Förstå användare är viktigt eftersom:

  • Det tillåter oss att producera produkter som blir bättre mottagna av användarna och därför sannolikt också mer framgångsrika, lönsamma och/eller långvariga.
  • Det tillåter oss att spendera mindre pengar och tid på utveckling eftersom vi inte bygger saker som är irrelevanta eller onödigt förvirrande – därigenom minimerar vi behovet av att överge eller omarbeta lösningar.
  • Det tillåter att vi kan prioritera och driva utvecklingsprocessen genom att förstå vilka funktioner som är mer pressande än andra.
  • Det tillåter oss att upptäcka utvecklingsområden som vi inte kunde tänka ut på egen hand. Detta är till nytta för innovation, konkurrenskraft och styrning av verksamheten mot aktiviteter som främjar långsiktig överlevnad.
  • Det tillåter oss att driva etiska företag och organisationer. Genom att förstå hur användarna reagerar och känner, och ta hänsyn till relaterade aktiviteter bortom vår egen organisation, kan vi bygga sådant som hjälper människor att uppfylla riktiga, konkreta mål.

Jag använder ordet tillåter eftersom UX är ett förhållningssätt mer än en strikt uppsättning verktyg som alltid kommer att ge det önskade resultatet. På många sätt är UX ett hantverk som kräver en mängd både mjuka och hårda färdigheter för att frodas. För de bästa resultaten behöver UX en kompetensblandning som sannolikt kommer att tillhandahållas av ett team som arbetar mot ett gemensamt mål.

Även i “UX-team” med enstaka personer verkar individen naturligtvis inte i vakuum utan i samklang med en mängd professionella inom ledning, kundsupport, marknadsföring, utveckling, forskning och så vidare. Individer som fokuserar på UX kommer att utmärka sig genom sin förmåga att skapa mening ur all information.

Meningsskapande (sensemaking) är där du kommer att se mycket av produktionen från UX-utövare. Ibland beskrivs detta som designsyntes – aktiviteten att skapa mening ur data genom tolkning och modellering.

Att skapa mening ur information är det naturliga steget efter studier och datainsamling. Det är en stor uppgift och en som måste hanteras med omsorg. Vid tolkning av information om människor kan vi inte skynda oss igenom; Vi får inte dra förhastade slutsatser; Vi får inte ignorera brist på tillräcklig data. Vi får inte avfärda funderingar som vi inte håller med om. För att bemästra meningsskapande måste man släppa alla förutfattade meningar och fördomar om hur människor tänker, gör och reagerar. Informationen måste tala, inte de egna tankarna. Det är en ordentlig kraftmätning med konfirmeringsbias (confirmation bias).

Det är bara när vi på riktigt använder data om människor som vi inte längre använder gissningar för att driva affärer. Detta är syftet med UX – att eliminera gissningen. Vi måste göra det som har verklig effekt.

I processen för meningsskapande drivs UX som fenomen av förmågan att överväga och ta i beaktande en bredd av människo-relaterade ämnesområden:

  • UX är relaterat till design eftersom det handlar om problemlösning. Vi måste förstå varför vi bygger något och sedan använda designinsatser för att utforska och testa våra alternativ. Detta innefattar att utforska estetiska, funktionella, ekonomiska och socio-politiska dimensioner för att uppnå våra mål.
  • UX är relaterat till företagande eftersom det försöker förstå vilka aspekter av användarbehov som måste tillgodoses för att ett företag ska kunna utvecklas.
  • UX är relaterad till vetenskaplig forskning eftersom vi genomför studier och formar hypoteser om vad som fungerar, vilket vi sedan experimenterar med för att prova hypoteserna.
  • UX är relaterad till teknik eftersom… ja, allt är ju det. Och jag menar inte nödvändigtvis digital teknik utan, helt enkelt företeelsen att använda verktyg för att förbättra prestanda.
  • UX är relaterat till sociologi och antropologi genom att det bidrar till studier av olika aspekter av människor inom samhällen.
  • UX är relaterat till psykologi eftersom vi vill förstå beteende-mekanik och till exempel hur vanor och minnen bildas.
  • UX är relaterat till copywriting eftersom innehåll kan göra eller bryta en lösning och det är ett utmärkt exempel på ett kostnadseffektivt sätt att förbättra produkter.
  • UX är relaterat till ledarskap eftersom vi måste samordna alla ansträngningar i en organisation för att UX-initiativen ska fungera som avsett med hänsyn till faktorer som resurser, utbildning och investeringar.

Kort och gott: UX är inte en enskild kugge i ett maskineri, det måste genomtränga alla aspekter av en organisation för att verkligen få effekt. UX behöver ledarskap för att nå så mycket som möjligt av organisationen och det behövs förespråkare som kontinuerligt utbildar organisationen om vikten av ett användarcentrerat synsätt som minimerar gissningar och främjar en kultur av studier och experiment. Att faktiskt prata med användare – det är en grej.

Men är UX en disciplin i sig? Jag skulle säga: inte än och kanske aldrig någonsin. Det är en kombination av discipliner som sammanfaller för att arbeta mot samma mål. UX är ett förhållningssätt sprungen ur en önskan att göra det som är bäst för människor. Och detta förhållningssätt har funnit sin plats genom att ge reella och fördelaktiga resultat för företag. I praktiken anser jag inte att du behöver UX i din professionella titel för att jobba med det.

Är jag klar än? Jag antar att det är dags för min första ansats att definiera UX.

Definitionen av UX

UX är avsikten att förstå människors beteenden, känslor och besvär i syfte att göra det möjligt för organisationer att skapa bättre produkter och tjänster för dessa människor. UX-utövare skapar mening av data om människor och matchar detta med organisatoriska mål och resurser. De kommunicerar sina resultat för att skapa empati för användare, konsensus kring problem och föreslagna lösningar, samt motivation för att bygga det som är rätt.

Varje ny lösning är ett experiment som kan man kan lära av för att skapa nästa lösning.

Till skillnad från gränssnittsdesign eller användbarhet handlar UX om en helhetsbild och tar hänsyn till organisationens välbefinnande såväl som användarnas måluppfyllelse. Därför handlar UX inte så mycket om att skapa en upplevelse fri från friktion, utan om att skapa förutsättningar där både organisationer och användare kan fortsätta att förbättra sina prestanda.

UX-utövare strävar efter att utveckla en symbios mellan organisationer och människor där båda ständigt förbättrar sig inom det de försöker åstadkomma. UX bidrar därmed till organisationernas livslängd och hållbarhet. Och människors.


Den här artikeln finns även på engelska på axbom.com.

Twitter

By loading the tweet, you agree to Twitter’s privacy policy.
Learn more

Load tweet

What is UX?

The definition that eludes us

UX is naturally an abbreviation of user experience – but has over the years come to encompass so much more. You may even say that user experience is the passive way of explaining what UX entails. In fact, the overwhelming growth and popularity of the term UX means it has come to be different things for different people. For the term to be of use within the context of business, education and recruitment we as professionals must however agree on some common ground.

Here’s my shot at helping more people understand what the term UX is all about.

UX exists because it fills a gap. Without UX there would be less focus on understanding the users of systems and products. In developing a product or service the success of UX lies in bridging the gap between merely making assumptions about what features users want, and truly understanding how the product fits into users’ everyday lives. When I say everyday lives this means looking at behaviors, emotions and activities beyond the organization’s operations.

Understanding users is important because:

  • It allows us to make products that are more well-received by users and therefore more likely to be successful, profitable and/or long-lasting.
  • It allows us to spend less money and time on development because we do not build things that are irrelevant or unnecessarily confusing, hence minimizing the need to abandon or rework solutions.
  • It allows us to prioritize and drive the development process, by understanding what features are more pressing than others.
  • It allows us to discover areas of development we could not think up on our own. This is helpful in innovation, staying ahead of competitors and pivoting the business towards activities that promote long-term survival.
  • It allows us to run ethical businesses and organizations. By understanding how users respond and feel, and taking into consideration related touchpoints beyond our own organization, we can build things that help people fulfill real goals.

I use the word allows because UX is more of a mindset than a strict set of tools that will always deliver the desired outcome. In many ways UX is a craft that requires a multitude of soft and hard skills to thrive. For the best results UX therefore needs a blend of competencies that will likely be contributed by a team working towards a common goal.

Even in a “UX team of one” the individual is naturally not working in a vacuum but in unison with a plethora of professionals within management, customer support, marketing, development, research and so on. Something individuals focused on UX will excel at is making sense of all the information.

Sensemaking is where you will see a lot of the output from UX practitioners. Sometimes this is described as design synthesis – the attempt to make meaning out of data through interpretation and modeling.

Making sense of information is the natural next step after research. It is a considerable task and one that needs to be approached with care. When interpreting research we can not rush through; we can not jump to conclusions; we can not ignore lack of enough data; we can not dismiss findings we disagree with. To master sensemaking, one must drop all preconceptions and prejudices about how people think, do and react. The data must speak, not the own mind. It is a true struggle with confirmation bias.

It is only when we are making real use of research data that we are no longer using guesswork to drive business. This is the purpose of UX – to eliminate the guesswork. We need to make it count.

In the process of sensemaking, UX as a phenomenon is fueled by its ability to consider and pull from a vast mix of human-related subject areas:

  • UX is related to design because it is about problem-solving. We must understand why we are building something and then use design efforts to explore and test our options. This includes exploring aesthetic, functional, economic and socio-political dimensions to accomplish our goals.
  • UX is related to business because it tries to understand what aspects of user needs must be accommodated for a business to progress.
  • UX is related to scientific research because we do the research and make up hypotheses about what will work, which we then experiment with.
  • UX is related to technology because, you know, everything is. And I don’t necessarily mean digital, I mean simply using tools to advance performance.
  • UX is related to sociology and anthropology in that it studies various aspects of humans within societies.
  • UX is related to psychology because we want to understand the mechanics of behavior and for example how habits and memories are formed.
  • UX is related to copywriting because content can make or break a solution and it is a great example of a cost-efficient way of improving products.
  • UX is related to management because we need to coordinate all the efforts in an organization for the UX initiatives to work as intended with regards to variables such as resources, training and investments.

Let’s face it. UX is not an individual wheel in a machine, it needs to permeate all aspects of an organization to truly make an impact. UX needs leadership to reach as much of the organization as possible, and it needs advocates to continuously educate the organization about the importance of a user-centric mindset that minimizes guesswork and promotes a culture of research and experimentation. Talking to users, it’s at thing.

But is UX a discipline in itself? I would say: not yet and maybe not ever. It is a combination of disciplines that come together to work towards the same goals. UX is a mindset born out of a desire to do what’s best for humans. And this mindset has found its place in providing real and beneficial results for businesses. As such, I don’t believe you need UX in your professional title to be working with it.

Am I done yet? Well, I guess it’s time for me to have my stab at a definition of UX.

Definition of UX

UX is the intent to understand people’s behavior, emotions and struggles with the purpose of enabling organizations to make better products and services for those people. UX professionals make sense of data about people and match this with organizational objectives and resources. UX practitioners communicate their findings to build empathy for users, consensus about problems and proposed solutions, as well as motivation for building what’s right.

Each new solution is an experiment that can be learned from to create the next solution.

Unlike interface design or usability, UX is about the big picture and takes into account the organization’s well-being as well as the goal-fulfillment of users. Hence, UX is not so much about creating a frictionless experience as it is about creating the conditions where both organizations and users can continue to improve their performance.

UX practitioners strive to develop a symbiosis between organizations and humans where both continuously improve at what they are trying to accomplish. UX, as a result, contributes to the longevity and sustainability of organizations. And humans.


This article is available in Swedish on axbom.se

Others who have defined UX:

* Whitney Hess (one of my favorite posts about UX, very much in line with my personal thinking)
* Nielsen Norman Group (Don Norman should probably have a say as the instigator of UX)
* What is UX Design? 15 User Experience Experts Weigh In. So UX design is really another story, but I encourage you to have a look at Peter Merholz comment at the end.

red-riding-hood-ux

Baserat på mitt blixttal på UX Open 2015. Bilder på Slideshare. Finns också på engelska.

Här ser du en inspelad, uppdaterad version av den här föreläsningen:

YouTube

By loading the video, you agree to YouTube's privacy policy.
Learn more

Load video

Det var en gång, i landet Bekymmersfri, en liten flicka som hette Saga. Men hon kallades för Rödluvan för att hon alltid gick runt i en gammal röd, luggsliten hoodie. Hon var själv rätt trött på att alltid vara Rödluvan. Hon funderade på att förnya sig själv. Faktum är att till nästa gång hon skulle besöka sin mormor, så tänkte hon att hon skulle köpa en riktigt snygg grön hoodie istället.

red-riding-hood-dream

Hon gick in på sökmotorn Bling och hittade snabbt till Ulfs luvor. Den perfekta hoodien fanns redan på startsidan! Med ett enkelt klick beställde hon den gröna hoodien, hennes adress fylldes i automatiskt och hon valde att få faktura från Skymma. Tre enkla snabba klick!

ulfs-luvor

tre-klick

Men när hon fick bekräftelsen via brevduva, upptäckte hon att fraktkostnaderna skulle vara betydligt högre än hon först förstått, och att transporttiden innebar att hon inte skulle få sin gröna hoodie i tid till nästa helg, när hon skulle besöka mormor.

Vad är problemet? Webbplatsen funkade jättebra. Alla användningstester visade på att användarna klarar sina uppgifter galant. Konverteringen visar på att den fungerar fantastiskt. Varför är Saga ledsen?

red-riding-hood-sad

Vår gemensamma bild av UX brukar vara lättförklarad. En användare ska ta sig från A till B. Genom att göra det till en bra upplevelse så känner sig användaren nöjd, glad, i bästa fall exalterad hela vägen till slutmålet. Då har vi lyckats.

ux-happy

För bevare sig väl om användaren skulle känna tveksamhet, frustration, förvirring eller förvåning.

ux-sad

Det är ju sådant vi bekämpar. Sådant vi kallar hinder. Hinder för att en användare ska nå målet.

Helst ska det vara som en rutschkana hela upplevelsen, vi går in på punkt A och glider raskt fram till punkt B. Det låter ju alldeles, alldeles, underbart.

Men vad händer egentligen med våra hjärnor när något är lätt? Vad gör hjärnan när något är så lätt att det blir intuitivt enkelt.
Jo, kopplar på auto-piloten. Vi passar på att låta våra hjärnor spara energi. Och det är ju oerhört effektivt. Om man ska tända och släcka badrumslampan. När vi ska ta beslut som påverkar vårt välmående är auto-piloten sällan vår bästa vän.

brain-autopilot

För vad hände till exempel när Amazon implementerade 1-click ordering? En knapp som låter mig köpa böcker med bara ett klick. Med ett klick. Det som hände var självklart, för min del, att jag köpte en massa böcker. När jag fick tips om en bok skrev jag inte upp den på en lista utan jag tryckte på knappen för “Buy with one click” och häpnade över hur enkelt det var. Det är alltså bara verkligen ett klick bredvid boken och så dras pengarna och boken packas och skickas.

1-click-ordering-amazon

Men det blev förstås dyrt, och för mig administrativt krångligt; varje bok fick ett eget kvitto. När jag insåg vad jag höll på med, 20 böcker och 20 kvitton senare, stängde jag av det.

För Amazon är det förstås oerhört lönsamt. Men sedan när blev UX:are konverteringskonsulter?

När blev UX:are konverterings­konsulter som bara fokuserar på A/B-tester och snabbaste vägen till avslut?

 

kopare-reptilhjarnan

Det jag vill att du funderar över, är vilken överenskommelse du tycker att du har med användarna. Det är vi som jobbar med UX som säger oss vilja användarnas bästa. Det är vi som säger oss vilja skapa en bättre värld för människor. Jag vet att drivkraften för att jobba med UX är människan i centrum. Jag är rädd att många av oss håller på att svika det löftet.

anvandaren-lova.001

När vi gör upplevelser väldigt enkla riskerar vi att skapa dussinvaror som döljer viktig information och inte alls leder till nöjda användare, bara nöjda säljare.

Låt mig ge några enkla exempel på när besvikelsen kommer i kölvattnet av förenklingar:

mjolk-erbjudande

Mathem.se har ibland erbjudanden som detta, 6 mjölkpaket för 70 kr. Ett enkelt sätt att lägga tre mjölkpaket i varukorgen brukar vara att klicka på knappen 3 gånger för att få 3 av produkten. Så snabbt och bra funkar tjänsten och det blir rutin. I fallet med erbjudandet har dock bilden inte ändrats, den visar fortfarande ett enstaka mjölkpaket. Jag som processar visuella intryck med 70-80% av min kognitiva förmåga klickar 3 gånger för att få 3 mjölkpaket. Men klickar jag 3 gånger på den här knappen i rask följd får jag 18 liter mjölk hemskickat, eftersom Mathem välvilligt förifyllt siffran 6. Det känns oerhört snabbt och enkelt. Min irritation blossar ofta upp först vid leveransen.

fraga-psykiatrin

När jag var med och gjorde om inloggade e-tjänster på 1177 Vårdguiden lyfte vi fram vissa e-tjänster och gjorde dem enklare att nå. Fråga psykiatrin klarade inte av att ta hand om allt som kom in. Påföljden blev en sämre upplevelse när många fick vänta länge på svar.

seb-boka-mote

När jag startade företag hade SEB ett föredömligt enkelt formulär för att bli kund. Jättesmidigt. De ringde aldrig tillbaka och jag anlitade dem aldrig. Men formuläret var busenkelt…

mortgage-form
Vi är många i UX-sfären som citerat Gerry McGovern’s exempel på hur bolåneformulär hos HSBC förenklats från 17 till 3 fält och ökat antal tecknade lån med 2000%. Men vi hör aldrig någon undersöka om människorna var nöjda med de bolån de tecknade. Hur många skuldsatte sig över sin förmåga eller kunde ha fått bättre villkor, utifrån sin situation, någon annanstans?

Var sätter vi själva vår gräns för hur lätt något ska vara? Bör vi till exempel förenkla SMS-lån till förbannelse? För vad händer när det blir för enkelt, om alla bara kan trycka på en knapp och få vad som helst. Eftertänksamheten försvinner. Vi klickar. I värsta fall hamnar någon i knipa. Det var inte alls vad vi ville.

svd-telia-driver-mal

Vi får inte, och ska inte, agera som de telefonförsäljare som sålde på samma kvinna med kognitiva funktionshinder fyra olika mobilabonnemang. Så enkelt får det inte bli.

Människor är komplexa, det händer mycket hela tiden i våra liv. Vi ställs inför oerhört många beslut. Det är klart att det är skönt när saker och ting är enkla, och vi letar ju gärna efter genvägar, och att få vila hjärnan. Men vi har också värderingar och målbilder.

När våra värderingar och målbilder drabbas negativt så mår vi dåligt. Som ansvarig för UX måste du ta med det i beräkningarna.

Risken är nu att digitala tjänster går samma väg som andra industrier under 1900-talet. Vi paketerar och döljer det som kan ge oss en aning om systemet bakom, hur det fungerar.

Inom UX-skrået är vi alla skapare och som skapare bidrar vi till att forma den framtid vi ska leva i. Oljeindustrin, textilindustrin, matindustrin – de får alla utstå oerhört mycket kritik idag. Men självklart har de flesta skapare som bidragit till dessa industrier nog tänkt att de agerat för människors bästa, tänkt att de jobbar åt rätt håll.

Matindustrin visar oss hur vägen för att presentera produkter i en vacker förpackning, göra dem aptitliga, alldeles oavsett det eventuella lidande som ligger bakom eller den påverkan de kan ha på vår hälsa. Släng på en tecknad tiger på paketet och skriv “33% mindre socker” så ser vi lönsamheten öka.

frosties

Så när alla webbplatser börjar se likadana ut, när vi ständigt optimerar för att eliminera hinder, eliminera alltför mycket tankemöda, vad är det då för värld vi tillsammans skapar?

unik-webbplats

En värld där jag inte stannar upp för att se om jag är på rätt väg.

red-riding-hood-woods.001

Vi skapar en värld där besvikelser är ett resultat av en begränsad möjlighet att reflektera över sina handlingar.

För vad är Sagas mål egentligen, det är ju inte att köpa en grön hoodie. Hon är ute efter upplevelsen att visa upp sin dräkt för mormor. Att få omdefiniera sig själv. Att få slippa bara vara Rödluvan.

saga-mormor

Om vi tillåter oss att slå av auto-piloten vad kan vi åstadkomma då?

Då kan vi ge Saga fler tillfällen under sin resa mot målet att överväga om hon är på rätt väg. Mycket ska självklart vara enkelt, men vi kan inte bara se det som en linjär resa.

Vi lägger in tillfällen att tänka. Saker som stör lite lagom, som uppmärksammar henne om saker som kan hjälpa henne att ta mer vakna beslut. Lite tydligare information, lite avstämningspunkter.

I Sagas fall, små vargar.

saga-vargen

 

Låt mig ge några exempel på bra friktion och hinder. Ganska nyligen fick jag frågan om varför jag satt en rubrik i versaler. Ingen annanstans på sajten har vi en rubrik i versaler. Jag la den i versaler just därför, för att den ska bryta mot normen, för att användare ska reagera på att något är annorlunda och lägga mer fokus på den rubriken i just denna situation.

– Men det blir ju inte sammanhållen användarupplevelse, säger någon?

Låt mig avslöja en hemlighet: Sammanhållen användarupplevelse är kodord för STÄNG AV HJÄRNAN.

Bra friktion ger vägledning. Men du måste veta vad som ska sticka ut. Det är bra när viktiga saker märks.

Ibland lägger jag tid på att skapa laddningspauser där de i ur ett strikt tekniskt perspektiv inte behövs, där innehåll skulle kunna laddas blixtsnabbt. Jag vill ge användarna en tydligare signal om att deras aktivitet faktiskt leder till något. De får återkoppling på sin insats, och får tid att tänka innan de möts av nästa mängd information. Med ett “visuellt hinder” visar jag att de klarat ett hinder och är på väg.

Det är en tydlig situation där du ger människor betänketid och möjlighet att reflektera över sina handlingar.

ux-laddning

Människor behöver en känsla av prestation. Det ÄR befriande att klara hinder. DET är en upplevelse. Vet du vem som mer lägger till hinder för att skapa en bättre upplevelse? Spelutvecklare.

Men mitt bästa exempel har jag sparat till sist: Nyligen skulle jag teckna avtal med Coachhuset för möjligheten att hyra mötesrum i min coaching-verksamhet. Allt skedde online och det tog totalt tre dagar till avslut. Jag skojar inte. Det var en lång process, men otroligt genomtänkt. Jag fick bland annat rabatt om jag lyckades hitta premissen för rabatten i förhållningsreglerna.

Till slut fick jag titta på en instruktionsfilm för att få ett lösenord! Lösenordet gavs ut bokstav per bokstav, med 2-minutersintervaller i filmen som förklarade mitt ansvar som kund. Jag kunde ha brutit när som helst men jag tog mig igenom. Minst sagt kan man säga att Coachhuset får de kunder de vill ha: pålästa, motiverade och med större sannolikhet skötsamma. Det var inga villkor jag klickade mig förbi på en bråkdels sekund.

fanga-alla.001

Du vill inte fånga alla, i motsats till vad många som skapar registreringsformulär tycks tro. För att lyckas måste du förstå vilka dina kunder och intressenter är och hur du kan hjälpa dem. Det är också lite av tanken med en affärsidé. När du försöker fånga alla är sannolikheten faktiskt stor att du fångar många som kommer kosta dig tid och pengar. Ord som reklamation, frustration, irritation och supportorganisation kan bli alltför dominerande i ditt dagliga vokabulär.

För att lyckas måste du ha klart för dig var din lojalitet ligger.

Och innan du hinner säga “hos användaren”, så vill jag påstå att även den synen blir för smal.

anvandare-organisation-omvarld

Lojaliteten ligger rimligen hos såväl användaren som organisationen som målbilden och omvärld, och du måste hjälpa alla se värdet av att Sagas mål uppfylls.

vargen-mormor

När vi döljer det som hjälper användaren att tänka så kan vi under vissa omständigheter tjäna mer pengar men vi bäddar också för långsiktig besvikelse. Det är inte en relation som ser till gemensamma intressen. Det ligger inte i linje med mitt löfte som yrkesverksam: att arbeta för användarens bästa genom att ge henne tid att sätta erbjudandet i relation till sin egen värdegrund och målbild.

red-riding-hood-vargen-fragor

Först när vi visar respekt för det egentliga målet, och för användarens rätt att nå sin målbild, kan vi lägga in hinder som hjälper henne att ta ett beslut med en högre medvetandegrad om konsekvenserna. Först när vi ser värdet av att inte bara ta bort, utan även lägga till hinder, kan vi som arbetar inom UX säga att vi bidrar till en bättre värld.

saga-lyckliga

Först då kan vi leva lyckliga i all våra dagar.

 

Featured image: Charlie Barker, Litte Red Riding Hood

ux-ixd

Since I do both experience design and interaction design, explaining the difference may seem moot, but I find people have a really hard time distinguishing between the terms of usability, interaction design and UX (or user experience design). Really understanding how Experience Design fits into the big picture is one step closer to creating awesome products and services.

This is an answer I wrote for the User Experience group on LinkedIn:

It’s perfectly feasible for a product to be usable (people CAN use it) without it being used. It is also possible for it to be USEFUL without it actually being used – consider people not finding the service or not being able to access a service within the context of where they work.

Experience design

Experience design delves into if people WILL use a product and hence encompasses behavioral sciences and studies in motivational factors. Generally, experience design takes into account a much broader scope than traditional usability, looking at what attracts a person to the service, what helps them understand it and use it, how it integrates into the context of their lives, how they are encouraged to keep using it and how they communicate with others around the product/service. UX Designers deliver customer insights, personas, customer journey maps and the like. This is before interaction design happens.

Interaction design

Interaction design is in essence a methodology for producing visual representations of an online service that is to be used for early testing/proof-of-concept and later as specifications for designers and developers. An interaction designer delivers mockups, blueprints and prototypes. But an interaction designer can of course use insights from customer research, field studies and service design to create this interaction design (they are then involved in thinking along the lines of persuasive design). Sometimes the interaction designer is also the experience designer, and sometimes the roles are separate. Sometimes the interaction designer thinks about the big picture, sometimes they just play it by ear and sometimes they just focus on the online interaction.

The Building Analogy

  1. The UX Designer thinks about the the garden/tress, the roads in and out to access the building, distance to shops and public transport and schools, the demographics of the residents, what the rush hours for the building are and how the mail is delivered.
  2. The interaction designer takes this data (how much data they actually take depends on the mode of work) and designs the blueprint for the building – sometimes using it to role-play scenarios delivered by the UX Designer

Sometimes people take on both roles (like myself) but only label themselves as one or the other, but there is a distinct difference in what the roles deliver and where they fit in a project.

What’s your take on this?

ux-ixd

Since I do both experience design and interaction design, explaining the difference may seem moot, but I find people have a really hard time distinguishing between the terms of usability, interaction design and UX (or user experience design). Really understanding how Experience Design fits into the big picture is one step closer to creating awesome products and services.

This is an answer I wrote for the User Experience group on LinkedIn:

It’s perfectly feasible for a product to be usable (people CAN use it) without it being used. It is also possible for it to be USEFUL without it actually being used – consider people not finding the service or not being able to access a service within the context of where they work.

Experience design

Experience design delves into if people WILL use a product and hence encompasses behavioral sciences and studies in motivational factors. Generally, experience design takes into account a much broader scope than traditional usability, looking at what attracts a person to the service, what helps them understand it and use it, how it integrates into the context of their lives, how they are encouraged to keep using it and how they communicate with others around the product/service. UX Designers deliver customer insights, personas, customer journey maps and the like. This is before interaction design happens.

Interaction design

Interaction design is in essence a methodology for producing visual representations of an online service that is to be used for early testing/proof-of-concept and later as specifications for designers and developers. An interaction designer delivers mockups, blueprints and prototypes. But an interaction designer can of course use insights from customer research, field studies and service design to create this interaction design (they are then involved in thinking along the lines of persuasive design). Sometimes the interaction designer is also the experience designer, and sometimes the roles are separate. Sometimes the interaction designer thinks about the big picture, sometimes they just play it by ear and sometimes they just focus on the online interaction.

The Building Analogy

  1. The UX Designer thinks about the the garden/tress, the roads in and out to access the building, distance to shops and public transport and schools, the demographics of the residents, what the rush hours for the building are and how the mail is delivered.
  2. The interaction designer takes this data (how much data they actually take depends on the mode of work) and designs the blueprint for the building – sometimes using it to role-play scenarios delivered by the UX Designer

 

Sometimes people take on both roles (like myself) but only label themselves as one or the other, but there is a distinct difference in what the roles deliver and where they fit in a project.

What’s your take on this?

Also read: Slaying 5 UX myths for the good of mankind