Tydliga webbadresser eller dassiga URLer

Hans Husman skrev i en kommentar:

Kan du inte blogga om att alla företag borde ha sin mediasida alltid på /media.

Det kan driva en till vansinne att försöka hitta fram till mediasidan.

I grund och botten är detta en förträfflig idé. Allt som gör att användarna på ett mer effektivt sätt hittar det de söker är förstås en seger för användbarhet och tillgänglighet.

En grundregel när det gäller webbadresser har förstås sedan world wide webs begynnelse varit att de på ett enkelt sätt ska återspegla det innehåll som återfinns på själva sidan – det bör finnas en tydlig koppling. Skälen torde vara uppenbara:

  • det blir enklare att skriva ut adresserna (i mejl, annonser eller varhelst du kan tänka dig),
  • det blir lättare att hitta direkt till information (så som Hans avser)
  • och det blir ett tydligare sammanhang för besökaren.

Boven heter publiceringsverktyg

En av de största anledningarna till att detta ens har blivit ett problem idag, och att grundregeln inte följs, är de illa genomtänkta publiceringsverktyg som används på bredden och höjden av företagen.

Otroligt nog så var problemet inte lika stort för fem-sex år sedan: Då fick webbadresserna helt naturligt namn efter rubriken på sidorna – det var så man höll ordning på filerna! – men idag skapar publiceringsverktygen, konstigt nog, gärna helt obegriplig rappakalja som webbadresser.

Jag använder ett gratis publiceringsverktyg och mina webbadresser anger jag helt själv efter konstens alla regler. Nöj dig inte med leverantörens snack om att detta är svårt att prestera(!) Det som kan vara svårt är att utbilda webbredaktörerna i att rutinmässigt ange dessa adresser, men även det arbetet går i stor utsträckning att automatisera: så som exempelvis Pathauto-modulen för Drupal gör.

Betänk Brents lag om CMS-länkar:

Ju dyrare publiceringsverktyget är, desto dassigare URLer (webbadresser)

Kära webbägare, eftersträva alltid att alla webbadresser ska stämma överens med sidans namn. Pressidan ska heta www.foretag.se/press, kontaktsidan ska heta www.foretag.se/kontakt, och så vidare. Det kan faktiskt inte bli enklare för alla parter.

Det är inte heller en dum idé att skapa alias för dessa adresser: såsom media och feedback.

MEN!

Det man ska undvika, och som idag tycks vara mer regel än undantag, är att endast skapa användbara alias (som press och kontakt) och sedan låta dessa leda till långa webbadresser som är helt obegripliga.

Det är bara genom att se adressen i adressraden när man befinner sig på sidan som användarna kommer ha en sportslig chans att se sammanhanget och värdet av den korta och relevanta adressen.

  • Obligatorisk läsning: User-Centered URL Design av Jesse James Garrett
  • För frustrerade surfare: Tiny Url skapar korta, men dock sällan tydliga, webbadresser.
Per Axbom

Per Axbom

@axbom

Per Axbom är kommunikationsvetaren som föddes i Liberia. I 20 år har han utbildat den digitala yrkeskåren och hjälpt organisationer med digital användbarhet och tillgänglighet. Per gör teknik trygg och omtänksam genom reflektivt resonerande, hänsynstagande design, coaching och utbildning. Du kan höra hans röst på UX Podcast.

Digital omtanke bokomslag Pers nya handbok om etik i teknikbranschen, Digital omtanke, finns att köpa hos Bokus. Den engelska upplagan finns även i Kindle-format hos Amazon.

Boka tid med Axbom

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  Subscribe  
newest oldest most voted
Notify of