UIE 3: From Construct to Structure 2002

Rapport från User Interface East, hösten 2002

Peter Merholtz och Indi Young från Adaptive Path gör ett kanonjobb med att förmedla metoder för att skapa informationsarkitektur med hjälp av s.k. Mental models. Mumlet i salen var tydligt vid slutet av dagen: ”This was the best one so far…”

Båda talarna är drivna, energiska och skojfriska utan att ta blicken från ämnet. Några av sakerna som skiljer dem från de andra föreläsarna:

  • De gav oss längre pauser men vi tyckte ändå att vi hann få ut mer kunskap.
  • De var de enda som såg till att vi ställde oss upp och rörde på oss. Betänk att detta har varit en 8-timmars föreläsning.
  • De blandade teori med relevanta övningar — learning by doing
  • De har jobbat med internationella tester, vilket gav en värdefull dimension för mig
  • De har inte skrivit en bok som de försöker sälja på oss.
  • Deras konferensmaterial är inte bara en utskrift av deras
    Powerpoint, utan de blandar in artiklar, utskrifter av diagram och
    exempel på arkitekturer de arbetat fram för olika kunder..

Nåväl, till innehållet:

Mental Models

Genom att använda sig av två olika metoder för att skapa en arkitektur, och sammanfoga dessa, når man en informationsarkitektur som gestaltar hur användaren uppfattar och angriper sina uppgifter och mål. Metoderna är:

top-down
utgå från användarna, deras främsta metod är intervjuer
bottom-up
utgå från innehållet som finns

Det viktigaste är givetvis användarna, men rekommendationen är att metodgenomförandet sker parallellt, för att spara tid, men också för att undvika att samma person kör båda metoder och färgas av den ena. Om det trots allt måste göras av samma person, kör top-down först.

Intervjumetoder, top-down

Det finns ett återkommande dilemma som handlar om att vad användare säger inte alltid stämmer överens med vad de tänker/behöver. Peter och Indi kommer runt detta genom att aldrig fråga användare vad de vill ha eller vad de känner. Istället frågar de användare hur de gör saker. Det handlar om att låta användaren berätta förutsättningslöst, om hur de exempelvis gör när de skall handla matvaror. Och man skall absolut inte förutsätta webben eller andra tekniska lösningar.

Genom att ropa ut olika egenskaper och använda klassisk elimineringsmetodik hittar Peter ett intervjuoffer som passar den sajt de valt som exempel, iRemodel.com — en fiktiv heminredningssajt.

Indi genomför en 10-minuters intervju om heminredning och på skärmen ser vi hur Peter antecknar det som sägs. Intervjun följer inte en tråd utan uppmuntran sker till att prata fritt. Anteckningarna placeras dock i ett förberett schema där det går att stämma av om man fått in information om de områden som bedömts som intressanta. Vi går sedan igenom hur vi plockar ut relevanta data ur intervjun, specifikt information om vilka uppgifter (tasks) intervjuoffret nämner. Uppgifterna som nämns bryts sedan ner och kategoriseras tillsammans med andra intervjuer som redan gjorts kring samma ämne.

Tasks, Task Groups, Mental Spaces

Genom att bryta ner alla uppgifter (tasks) kan vi gruppera dem i ”uppgiftsgrupper”. I arbetsgrupper om fem gör vi detta under en halvtimme, då vi får lappar med alla uppgifter som tagits ur intervjuerna. I heminredningsexemplet blir vårt resultat i stil med Definiera problemet, Planera inredningen, Anlita hantverkare, m.m.

Dessa i sin tur går att bryta ner i Mental Spaces, vilket ger innehållet, eller uppgifterna som berör användarna, en tydlig hierarki.

Innehållsinventering, bottom-up

En inventering av allt innehåll som finns att tillgå går att sammanställa på olika sätt, och vi får se exempel på hur de gjort för bl a PeopleSoft, där de gjort en inventering av c:a 8000 webbsidor. Allt innehåll beskrivs med konsekventa och väl definiera begrepp.

Vi får lappar med innehåll och uppgiften blir att matcha dessa till den arkitektur vi redan byggt för heminredningssajten.

Det blir tydligt att mycket innehåll matchar de uppgifter som användarna är intresserade av att utföra, men också att visst innehåll inte alls matchar, samt att vissa områden helt saknar innehåll, eller har för lite innehåll. Detta är så kallad ”gap analysis” och ger en bild av var man bör lägga energi på att komplettera, redigera eller plocka bort innehåll.

Vi får tips om hur man på ett bra sätt visualiserar informationsarkitekturen, samt en förståelse för hur hierarkin enkelt överförs till en sajt-navigation. Allt har en plats i strukturen, men inte nödvändigtvis bara en ingång, det är trots allt ett hypertext-system. Vi kommer även senare in på polyhierarkier, möjligheten att nå information på flera olika sätt (detta är en del av kategorisering).

Olika målgrupper

Beroende på hur många målgrupper din sajt har, och hur väl de uppgifter de olika målgrupperna vill utföra överlappar, bör man fundera över om det är relevant att använda olika arkitekturer för olika målgrupper.

Analytico-Synthetic Information Architecture

Ett begrepp som säkert är bekant för dig som är bibliotekarie. Vi använder metoden för att bryta ner olika produkter i ämnesord för att på så sätt skapa relevant metadata som hjälper användarna att enkelt hitta det de söker. Idén är att vi vill låta användarna få möjligheten att hitta innehåll/produkter på så många sätt som möjligt som kan vara relevant för deras situation. Som exempel på detta tittar vi på bestcellars.com som presenterar vinkategorier på ett mer ”folkligt” sätt.

Verifiera informationsarkitekturen

Vi får även tips kring hur vi kan verifiera vår informationsarkitektur när vi väl fått fram den och främsta metodiken är ”card sorting” i några varianter. Kortfattat låter man användarna sortera uppgiftsgrupper och stämmer sedan av dessa mot den informationsarkitektur man själv tagit fram. Ezsort nämndes som en online-tjänst man kan använda för detta.

Indi nämner halvallvarligt att människor sällan bryter vanor och att informationsarkitekturen därför bör hålla i c:a 10 år.

Nomenklatur

Med hjälp av de intervjuer som utförts bör man kunna urskilja ord och begrepp som användarna använder sig av. Glöm inte bort detta! Lyssna efter ord, läs vad användarna läser, observera hur de arbetar och jämför med konkurrenter. Förutfattade meningar om vilka ord som fungerar i menyer, m.m. är ett stort användbarhetsproblemen. Tänk på att dessa ord är det enda användarna har att gå efter när de kommer till din sajt.

Jag skulle kunna elaborera mera, men nu får du ta en paus innan du besöker http://adaptivepath.com/presentations/construct/

AVSLUTNING DAG 3

Efter tre dagar kan jag särskilja återkommande trender och teorier som i mångt och mycket stödjer varandra. Jag kommer att skriva mer om detta i en större besökssammanfattning när jag återvänder från USA.

Per Axbom

Per Axbom

@axbom

Per Axbom är kommunikationsvetaren som föddes i Liberia. I 20 år har han utbildat den digitala yrkeskåren och hjälpt organisationer med digital användbarhet och tillgänglighet. Per gör teknik trygg och omtänksam genom reflektivt resonerande, hänsynstagande design, coaching och utbildning. Du kan höra hans röst på UX Podcast.

Digital omtanke bokomslag Pers nya handbok om etik i teknikbranschen, Digital omtanke, finns att köpa hos Bokus. Den engelska upplagan finns även i Kindle-format hos Amazon.

Boka tid med Axbom

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  Subscribe  
Notify of