axbom.blog om coaching, design och etik

Internet Explorer

Länge såg det ut som om Internet Explorer skulle ligga i Netscapes kölvatten och flyta med strömmen när Netscape introducerade JavaScript och Plug-in-teknologi. Men i och med Internet Explorer 4, som kom i mitten på 1997, tog Microsoft ett par enorma kliv och livet har inte riktigt varit sig likt för Netscape sedan dess.

Från och med Internet Explorer version 3 blev webbläsaren och dess komponenter mycket hårt kopplade till det operativsystem (Windows) som de är installerade på. Det var en bidragande orsak till den välkända stämningen mot företaget som bevakades under flera år.

Effekterna är flera: IE kan inte avinstalleras från systemet, IE kan endast uppgraderas till versioner nyare än versionen som följde med operativsystemet och flera versioner av IE kan inte samexistera på samma dator.

Maj 2003 meddelade Microsoft att man inte längre skulle producera en fristående version av webbläsaren och att webbläsaren endast skulle uppgraderas när man installerade nya versioner av operativsystemet. Helt kort kan ingen användare av ett Microsoft operativsystem (läs: Windows XP/2002, m fl) uppgradera sin version av Internet Explorer!

Det blir mycket tydligt att den Internet Explorer som imponerade stort på 90-talet följaktligen inte hängt med i den evolution som lett till nya normer, primärt inom användarvänlighet och förenklad navigering.
IE saknar bland annat ett fliksystem för öppna fönster. Om man använder IE och under gång öppnar flera webbsidor så fylls aktivitetsfältet snabbt och med nya programfönster och till slut grupperas de och blir en egen rullgardinsmeny (gäller Windows XP). Det blir ofta en tröttsam process att gå fram och tillbaka mellan webbsidorna.

Internet Explorers aktivitetsfält
Internet Explorer belamrar gärna aktivitetsfältet med öppna fönster.

Jämför med Opera där jag endast har ett programfönster öppet och i stället en rad med flikar där jag väljer webbsida med ett klick.

Operas fliksystem
Ett fliksystem för öppna fönster blir lätthanterligt och man får lättare en översikt i programfönstret.

Program som blockerar pop-up-fönster och möjligheten att ändra utseendet på webbläsaren efter tycke och smak ingår också hos Internet Explorers närmaste konkurrenter men saknas alltså helt i IE.

Internet Explorers styrka ligger givetvis i dess integration med operativsystemet och det välbekanta utseendet för Windows-användare. Hårt förknippat med MS Office-program och filhanteraren blir IE ett Windows-program bland andra. Dess enkla tillgänglighet som förinstallerat program i Windows har lett till att IEs marknadsandel idag ligger på någonstans runt 60 procent, vilket i sin tur leder till att flertalet som utvecklar webbsidor säkerställer att de visas på ett bra sätt i IE, men tar inte anpassningar för andra webbläsare på lika stort allvar. Paradoxalt nog så är IE sämst på att följa de standarder som finns för visning av webbsidor, och således händer det att webbsidor som ser ut på ett visst sätt i Internet Explorer kan komma att se annorlunda ut i andra läsare.

Eftersom IE dominerat på webbläsarmarknaden så har webbutvecklare känt sig tvingade att utveckla webbsidor med Internet Explorer i åtanke. Således är det på den punkten som IE kammar hem sina mesta poäng, eftersom merparten av webbplatser faktiskt ser ut som de är tänkta i just Internet Explorer.

Den främsta anledningen idag till att så många använder IE är givetvis att den i Windows-miljö är förinstallerad och lättillgänglig. Många funktioner och finesser lyser med sin frånvaro och det blir bland annat tydligt på IKEAs hemsida, där endast Internet Explorer inte klarar av att blockera den irriterande pop-up-rutan.

den irriterande pop-uprutan hos IKEA
Internet Explorer har ingen funktion för att blockera Ikeas irriterande pop-up-ruta.

Per Axbom

Per Axbom

@axbom

Per Axbom är kommunikationsvetaren som föddes i Liberia. I 20 år har han utbildat den digitala yrkeskåren och hjälpt organisationer med digital användbarhet och tillgänglighet. Hans jobb är att lyssna på människor och säkerställa att tekniken inte blir en kontrollerande, begränsande faktor utan i stället ett hållbart, omtänksamt stöd. Du kan höra hans röst på UX Podcast.

Digital omtanke bokomslag Pers nya handbok om etik i teknikbranschen, Digital omtanke, finns att köpa hos Bokus. Den engelska upplagan finns även i Kindle-format hos Amazon.

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  Prenumerera  
Meddela om